Michael Jackson
Har kollat på minnescermonin för Michael Jackson ända sedan jag kom hem från promenaden med Catrine. Så himla fint. Det är nu man verkligen förstår att han är borta på riktigt, och det är nu man verkligen förstår hur duktig och unik han faktiskt var. Det är helt sjukt vad impad man kan bli nu efteråt. Ikväll såg jag min pappa gråta för första gången under hela min livstid, Michael Jackson är verkligen borta..
Visst känns det konstigt, även fastän jag aldrig har varit ett stor fan av honom, så var det jätte jobbigt att höra att han hade dött. konstigt. Men som alla andra säger, han var en legend!
Det är så fucking hemskt! Jag gråter så fort jag hör om det, och talet i slutet av dottern? OMG.. Men shit grät din pappa? Det är ju helt otroligt! :O
